Jag väntar under mossan – Amanda Hellberg

Jag växte upp i folktrons mörkaste Småland, mitt i skogen där sagorna om vättar och troll, mylingar och älvor och allehanda oknytt lever och frodas och berättas om vid sena braskvällar och promenader i skogen. Långt där inne bland träden fanns en tjärn som sades vara bottenlös, den var inte så stor men djup och alldeles kolsvart var den och vattenytan tycktes alltid vara stilla, även när det blåste.

Den tjärnen skrämde mig alltid när jag var mindre. När jag blev lite äldre slutade jag vara rädd för den men det låg alltid något slags mystiskt skimmer som vilade över vattenytan liksom älvorna som sades dansa där om sommarkvällarna.

Därför förstår jag precis hur Tilda känner sig i den lilla stugan hon bor i över sommarlovet tillsammans med sin morfar. Också där finns en sjö, men den är inte bara inbillat ondskefull utan verkligt sådan, något mystiskt pågår på ön mitt i sjön och i början är det precis så smygande otäckt att jag kurar djupare ner i fåtöljen på verandan och kikar över axeln ut mot skogen där skymningen precis börjat falla. Jag väntar under mossan är under den första hälften fantastiskt stämningsfull och ställer många spännande frågor: Vad är det för ondska som pyr på ön? Vad hände med Tildas mormor när hon försvann för många år sedan? Vad är det som viskar i natten?

Tyvärr försvinner lite av den kusliga stämningen när alldeles för mycket får sin förklaring alldeles för snabbt. Den allra otäckaste fasan är den som aldrig riktigt får sin förklaring och därför är bokens andra halva inte alls lika skrämmande som den första. Vissa trådar i berättelsen känns också outvecklade, jag hade gärna velat veta mer om många saker och personer som förekommer – och vissa saker känns helt onödiga.

Men Jag väntar under mossan är till större delen en bra historia och den är fantastiskt fint berättad – både den inledningsvis krypande skräcken och sommarlovsskildringen dryper av den atmosfär Amanda Hellberg är så bra på att skapa. Det är svensk sommar i all sin glans med grillning, mygg, bad och utedass och det är otroligt lätt att känna igen sig. Det är också hemskt roligt att så många av sagornas oknytt fått plats i boken, jag tycker om hur naturligt Amanda Hellberg drar in dem i berättelsen och hur självklart hon placerar dem i naturen, osynliga för de flesta men ändå där. Jag ägnade några fina små timmar åt den här boken och jag tror jag hade tyckt ännu mer om den i tonåren.

Bonnier Carlsen, 2012.

Andra som läst: Bokhora, Ett hem utan böcker, Bokmilaskogen, Swedish Zombie och Barnboksprat.

Köp den här eller här.

13 replies on “Jag väntar under mossan – Amanda Hellberg”

  1. Lingonhjärta skriver:

    ÅH vad jag vill läsa den här skogsbarn som jag är! Låter helt underbar och fick riktig hemlängtan efter att ha läst det här nu 🙂

    • Eli skriver:

      Tror absolut du skulle gilla den 🙂 och det är en fantastisk skildring av svensk sommar så jag kan tänka mig att den skapar hemlängtan också!

  2. Monika skriver:

    Hoppas läsa den här någon gång, om den kommer som e-bok på biblioteket. Även jag ett skogsbarn 🙂

  3. Jag håller helt med! =)

  4. Å! Jag väntar på den här från bibblan! Kan den där som har boken hemma ta och lämna tillbaka den nu va?!!

  5. Miriam Tisander skriver:

    Jo jag håller med, spänningen och de kusliga försvann under andra halvan när allt förklarades för tydligt. Ovetandet som du skriver är det läskiga.

  6. […] kanske allra finast sommarboken är Amanda Hellbergs Jag väntar under mossan, där Tilde ska vara hela sommarlovet hos sin morfar som hon knappt känner och där ondskan viskar […]

Kommentera