Mera Liv Strömquist

imageJag har på bloggen geniförklarat Liv Strömquist i alla fall två gånger, den första gången efter att ha läst Liv Strömquists ABC och den andra gången, ganska nyligen, efter att ha läst Kunskapens frukt. Efter att i rask takt också ha avverkat Einsteins fru och Prins Charles känsla kan jag säga att jag inte har blivit besviken ännu.

Mycket av det Liv Strömquist skriver i båda de här grafiska romanerna är en slags faktakoncentration av olika feministiska teorier, tagna från böcker och omgjorda till korta meningar med tillhörande bild. Jag tycker verkligen det är fantastiskt hur hon lyckas fånga kärnan i flera olika teorier och göra det så himla lättillgängligt – och ofta roligt mitt i all misär.

För det är roligt. Jag skrattar ganska ofta, både åt teckningarna och den knastertorra ironin som oftast ger sig tillkänna i att ett faktablad om en riktigt, riktigt kränkt man eller någon fakta som verkar helt absurd men som ändå är sann följs av ett ”HURSOMHELST!”

Men jag lär mig en hel del på kuppen också. Att Einsteins fru var högst delaktig i att tänka fram relativitetsteorin och andra förbluffande matematiska formler jag aboslut inte förstår mig på, var något jag lärde mig först när jag läste Nina Burtons Den nya kvinnostaden förra året. Inte var det något jag lärde mig i skolan, det är ett som är säkert. I Einsteins fru påminner Liv Strömquist mig återigen om att så var fallet, och passar också på att lyfta fram andra kvinnor som borde blivit inskrivna i historieböckerna men inte blivit det, på grund av att de var kvinnor. Lite som Den nya kvinnostaden i serieform.

I Prins Charles känsla är det kärleken som står i fokus, eller snarare monogamin. Varför lever vi till så stor del i monogamiska par? Varför har vi sexuell ensamrätt på varandra så fort vi ”blir ihop”? Jag erkänner att även då jag inte håller med Liv Strömquist helt och hållet är hon oerhört övertygande, och får mig att tänka i banor som andra författare med samma agenda inte fått mig att tänka innan. Även om jag inte blir omvänd börjar det röra sig i hjärnan. Däremot har, såhär några veckor efter att jag läste båda böckerna, Prins Charles känsla och Einsteins fru flutit ihop litegrann för mig. Kanske är det just för att jag läste dem nära inpå varandra, kanske är det för att jag ändå inte tycker de står ut lika mycket som Kunskapens frukt vilken i min mening är Liv Strömquists allra vassaste hittills. Klart är i alla fall att jag vill ha alla Liv Strömquists album i min bokhylla, att ta ner då och då och bläddra i.

Andra bloggare som läst Prins Charles känsla: Bokhora, romeoandjuliet, Boktoka, Bokfetischist

Andra bloggare som läst Einsteins fru: Bokhora, Kulturloggen, Ord och inga visor

Kommentera