Mosippan – Elsie Johansson

”Den långa kalla vintern 1940-41 kan äntligen vrängas av och lämnas bakom som ett ömsat ormskinn, lika segt och trångt och med samma unkna lukt. Världskriget rasar runtom Sveriges gränser. Hos TåPelles lyssnar man till orosrösten på radion och till Per Albins försäkran om den goda beredskapen. Nancys mamma tar trösten till Sibyllans spådom och pappan hugger gengasved. Nancy själv drömmer om en lyftning och en utväg, men mest av allt drömmer hon om kärlek.”Egentligen är inte Mosippan min typ av bok, och även om den är lättläst och ger en sannerligen klar och tydlig bild av ett Sverige i skuggan av kriget, samt flera intressanta personporträtt, räcker det inte riktigt. Jag måste också anmärka på själva samlingen i det här fallet (Expressens bokserie), som inkluderar nr. 2 och inte nr. 1 och nr. 3 i en bokserie.

Nu ska jag läsa Bonjour Tristesse. Det blir intressant. Jag har läst den en gång på franska. Får se hur mycket jag egentligen förstod av den.

Kommentera