Nio prinsar i Amber (del 1 i Amber- serien) – Roger Zelazny

”Oberon, kung över Amber, den enda sanna världen, är försvunnen. En våldsam kamp om kronan utbryter mellan hans nio söner. Men en av prinsarna försöker ta reda på vad som hänt hans far, samtidigt som han måste förhindra att hans bröder bestiger tronen. Men mer än så står på spel. Alla världar – vår inberäknad – är blott skuggbilder av Amber. Och nu håller alla de alternativa världarna på att falla samman i kaos. Själva verkligheten håller på att förändras.
Men vad bryr väl sig Corwin om det när han vaknar upp på ett sjukhus utan minnen av sitt förflutna. Men han kan inte undgå att lägga märke till att han är omgiven av fiender som försöker ta hans liv. Vem är han? Och hur hamnade han på sjukhus? Och vad menas med att han skulle vara den rättmätige arvingen till tronen i den verkliga världen?”

Första delen i serien om Amber tar avstamp när Corwin vaknar upp och inte vet vem han är. Ganska snart börjar han få minnesbilder tillbaka, och även om han inte får tillbaka hela sitt minne börjar han förstå att Jorden egentligen inte är hans hem och att han är något mycket speciellt. Han träffar sin syster Flora och den lurige Mickel som hjälper honom att hitta tillbaka till Amber för att där försöka övervinna sin elake bror Eric.

Så långt är det ganska klassiskt fantasy- betingat. Dock dyker det upp en hel del saker som vänder upp och ner på min syn på fantasy och ibland på inte helt angenäma sätt. Det blandas in både science- fiction och jordiska vardagligheter (som cigaretter!?) i Ambers värld, vilken egentligen inte helt blir förklarad. Min förhoppning är att följande böcker innehåller mer svärdsfäktning och kamp för det onda mot det goda – för emellanåt är boken både spännande och bra.

0 replies on “Nio prinsar i Amber (del 1 i Amber- serien) – Roger Zelazny”

  1. […] Jag var något tveksam till första boken i serien och även om jag tycker båda böckerna är helt okej så är jag inte överväldigad. För mig är det för lite fantasy och för mycket prat, Roger Zelazny är på väg mot något bra med det vindlande begreppet om skuggor och sättet att färdas genom världar men det känns som att det på något sätt kommer i andra hand och villas bort på vägen. I första hand kommer istället en hel del diskussioner om bröder och tronföljd och släktskap och även om det också är intressant så är det helt enkelt för lite magi för mig, för lite fantasy. […]

  2. […] vår egen jord – är bara skuggor. Första boken, Nio prinsar i Amber, har jag skrivit om här och andra boken, Vapen från Avalon, […]

Kommentera