Skrivarglädje, behärskning och prioriteringsförmåga

Tre ord som En bok om dagen yttrade till mig på twitter för ett tag sedan. Sällan har jag väl hört tre ord så väl beskriva min pluggtid som de. Kanske det ultimata hade varit att peta in ”periodvis ångestframkallande” också men det är sådana delar jag helt enkelt väljer att, ja just det, prioritera bort i minnet.

Jag har behövt rätta till en del länkar i mitt arkiv sedan jag bytte bloggplattform och då har jag också sprungit på en del inlägg jag skrivit för länge sedan och totalt glömt bort. Det är en av de många roliga sakerna med att ha en blogg, tycker jag.

Nu när jag har ett jobb jag verkligen älskar, är det då dags att sluta studera? Nja, det vet jag inte. Helt färdig med mina studier kommer jag nog aldrig att bli och jag kommer nog helt enkelt inte trivas med att inte läsa åtminstone en 7.5 poängs-kurs på kvartsfart bredvid jobbet. Det är ju så himla kul! (jag är alltså helt oironisk nu, jag älskar att plugga om jag tycker ämnet är roligt). Ett ämne jag länge velat läsa är idéhistoria och jag blir inte mindre sugen på det nu när jag läser Sven-Eric Liedmans Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Den långa historien kring hur SAB-systemet på svenska bibliotek uppstod tyckte jag var bland den absolut mest intressanta kurslitteraturen på hela utbildningen (här är det fritt fram att kalla mig nörd).

Det kanske dock är slut på campuspluggandet. Jag kommer sakna det. Inte minst när jag ser tillbaka i backspegeln. Detta inlägget har jag tidsinställt, just nu är jag på väg till Umeå för att umgås med min gamla bibliotekarieklass, titta på det nya biblioteket Väven och minnas en del stunder från de gångna studieåren. Jag tror jag kommer sakna min studietid i hela mitt liv.

Kommentera